Encyclopedia histologica

Strukturer och fenomen relaterade till histologiavsnittet (hud, thymus, lymfknutor, mjälte, cirkulation, trachea, lungor, oesophagus. Relevant för preparatförhör och tentamensskrivning.

A

Afferent lymfkärl (lymfkärl som leder till lymfknuta)

Aktiv immunisering (vaccination)

Alveol (lungans funktionella del; begränsas av interalveolarsepta)

Alveolarcell (epitelcell i alveolerna. Synonym: pneumocyt. Typ I och typ II)

Alveolarcell typ I (platt epitelcell som utkläder alveolerna)

Alveolarcell typ II (=septalcell. Kubisk cell med mikrovilli och sekretion av surfactant)

Alveolarpor (liten förbindelse mellan två angränsande alveoler)

Antigen (ämne/mikroorganism som specifikt interagerar med antikroppar eller med antigenreceptorer på lymfocyter)

Antigendeterminant (= epitop = del av antigen som specifikt känns igen av immunsystemet)

Antigenreceptor (cellytestruktur på lymfocyter; binder ett antigen)

APC (antigenpresenterande cell, ex makrofag el monocyt)

Apokrin svettkörtel (typ av svettkörtel som är begränsad till vissa hudområden, ex anus, axill, areola mammae)

Areola mammae (vårtgård; hudområde runt mamillen. Riklig pigmentering, glatt muskulatur, apokrina svettkörtlar. Talgkörtlar finns trots avsaknad av hår. Riklig sensorisk innervering)

Argyrofila celler (celltyp i respirationsvägsepitel, och digestionskanalen)

Arteriol (litet arteriellt blodkärl, vanligtvis utan egennamn)

B

B-lymfocyt (benmärgsderiverad lymfocyt; ansvarar för humoral immunitet; bildar immunglobuliner; omvandlas till plasmaceller)

Birbecks granulum (speciell typ av granulum som ses i Langerhans celler i huden)

Blod-thymus-barriär (strukturell och funktionell barriär i kärlväggarna i thymusbarken)

Bronchiolus (Bronkiol. Gångtyp i lungan. Saknar brosk och körtlar)

Bronchiolus respiratorius (liten bronkiol med förekomst av alveoler i väggen)

Bronchiolus terminalis (sista generationen bronkioler)

Bronchus lobaris (lobärbronk = sekundärbronk. Intrapulmonär förgrening från huvudbronker)

Bronchus (bronk; de kraftigaste extra- och intrapulmonära gångarna; förekomst av brosk och körtlar)

Bronchus principalis (huvudbronk = primärbronk. En höger och vänster huvudbronk avgår från trachea och är uppbyggda som trachea; intrapulmonära delar har broskplattor istället för broskringar)

Bronchus segmentalis (segmentbronk = tertiärbronk. En till varje lungsegment avgår från lobärbronkerna

Brush cell (borstcell; sensorisk celltyp i respirationsvägsepitelet)

Bägarcell (Encellig körtel som förekommer i epitelet i luftvägarna ner till terminala bronkioler. Saknas på områden med skivepitel liksom i näsans luktepitel.)

C

CD4 (cellytemarkör på vissa thymocyter, samt T-helperceller)

CD8 (cellytemarkör på vissa thymocyter, samt T-killerceller)

Cellförmedlad immunitet (T-lymfocytmedierad immunreaktion, spec involverad i försvaret mnot cancer, virusinfekterade celler eller vid transplantationsavstötning)

Centralartär (arteriol som passerar genom PALS i mjältens vita pulpa)

Claracell (celltyp i terminala och respiratoriska bronkioler. Bildar ytspänningsnedsättande ämne. Förväxla ej med septalceller i alveolerna!)

Clear cells (celltyp i merokrina svettkörtlar)

Ceramid (glykolipid i hudens stratum granulosum. Medverkar till hudens barriärfunktion)

Corium (=dermis, läderhuden. Uppbyggd av lucker (str papillare) resp tät(str reticulare), oregelbunden bindäv)

Cuticula (platt cellager på ytan av håret, samt innerst i hårfollikeln. Dessutom synonym till eponychium)

Cytokeratin (protein i keratinocyternas intermediära filament)

Cytokiner (rel små proteiner som bildas i en cell och påverkar andra cellers funktion; jfr hormoner)

Cytokrin sekretion (speciell sekretionstyp som innebär att melanocyt 'injicerar' melanosomer till keratinocyterna)

D

Dark cell (celltyp i merokrina svettkörtlar)

Dendritcell (celltyp i lymfatiska organ. Antigenpresenterande funktion)

Dense core granule cells (celltyp i ex trachea & bronker)

Dermis (läderhuden; består av stratum papillare (lucker bindväv) & stratum reticulare (tät, oregelbunden bindväv)

Diskontinuerligt endotel (endoteltyp i vissa sinusoider & kapillärer, med stora mellanrum mellan endotelcellerna; ex lever & mjälte; Får icke förväxlas med fenestrerat endotel!!!)

Ductus alveolaris (perifer del av lungans gångsystem. Väggar utgörs av alveoler)

Ductus lactiferus (mjölkgång; huvudutförsgång från vardera av bröstets körtlar; mynnar på mamillen)

E

Efferent lymfkärl (utåtledande lymfkärl; benämningen används främst på lymfknutor, som ju även har afferenta lymfkärl)

Elastisk artär (Benämning på histologisk kärltyp - vanligen de största artärerna som har rikligt med elastiska lameller i tunica media)

Eleidin (acidofilt protein i övre epidermislagren; ingår i keratin. Bildas från keratohyalin i granula i stratum granulosum)

Epidermis (överhuden; i kraftig hud uppdelad i stratum basale/spinosum/granulosum/lucidum/corneum. Celltyper: keratinocyter, Langerhans celler, melanocyter, Merkelceller)

Epitop (antigendeterminant; del av antigen som binder en antikropp)

Eponychium (hudkant som täcker nagelroten)

F

Fascia superficialis (=subcutis)

FDC (follikulär dendritcell; immunkomplexbindande celltyp i groddcentra; mer långlivad än vanliga dendritiska celler i groddcentra)

Fenestrerat endotel (endotelcellstyp i vissa sinusoider & kapillärer, där endotelet är försett med små porer = fenestrae, som penetrerar cytoplasman. OBS! porerna är icke mellanrum mellan endotelcellerna; jft diskontinuerliga endotel!)

G

Glandula mammae (bröstkörteln; breast; består av 20-tal separata körtlar, som mynnar var för sig på mamillen)

Groddcentrum (germinal center; område i lymfatisk vävnad med klonal expansion av B-lymfocyter.

H

Hassalls kropp (epitelial struktur i thymusmärgen. Okänd funktion)

Henles cellager (del av hårfollikelns inre epiteliala rotskida)

HEV (high endothelial venule) (kärltyp i lymfknutans paracortex; involverad i recirkulation av lymfocyter)

Humoral immunitet (B-cellsmedierat immunsvar förmedlat av fritt cirkulerande immunglobuliner=antikroppar)

Huxleys cellager (del av hårfollikelns inre epiteliala rotskida)

Hypodermis (=subcutis)

Hyponychium (epidermal förtjockning under nagelns fria kant)

Hårbulb (uppsvälld del av hårfollikeln, som innehåller den tillväxande delen av håret (matrix)).

Hårfollikel (struktur som omger hårroten. Består av inre och yttre epiteliala rotskidor & en bindvävsskida)

Hårpapill (bindväv som skjuter upp i hårrotens nedre del. Innehåller blodkärl som är viktiga för hårets tillväxt)

Hårrot (den del av håret som befinner sig under hudytan)

Hårskaft (den del av håret som befinner sig över hudytan)

I

Inre epitelial rotskida (inre del av hårfollikeln. Består av cuticula, Huxleys och Henles cellager)

Interalveolarseptum (vägg mellan två alveoler i lungan. Innehåller tätt kapillärnätverk för utbyte av gaser mellan blod & luft)

Interdigiterande celler (antigenpresenterande celltyp i T-lymfocytrika områden)

Interleukiner (en typ av cytokiner, som påverkar funktioner inom immunsystemet. Speciellt viktiga för kommunikation mellan T-lymfocyter, B-lymfocyter och APC.)

Involution (benämning på den atrofi som drabbar thymus och andra lymfatiska vävnader.

K

Keratin (fibröst protein i hudens hornlager, naglar och hår (de senare har sk hårt keratin).

Keratinocyt (den dominerande celltypen i hudens epidermis. Bildar keratin)

Keratohyalingranula (singularis: -granulum; granula i hudens stratum granulosum, som ger lagret dess granulerade utseende. Innehåller proteinet eleidin)

L

Lamina epitelialis (inre epitelskikt i ex luftvägar och magtarmkanal)

Lamina propria (bindvävsskikt i mukosan i ex luftvägar och magtarmkanal)

Lamina muscularis mucosae (lager glatt muskulatur i oesophagus -kraftigast- och övriga delar av magtarmkanalen; utgör det 3:e lagret i mukosan)

Langerhans cell (antigenpresenterande celltyp i epidermis)

Lobulus (liten enhet i lungan, thymus mm; Jfr lobus)

Lunula (ljus, halvmånformad del av en nagel)

M

Mamill (bröstvårta; nipple; centralt utskjutande del av areola mammae som innehåller mynningar från mjölkgångarna

Marginalsinus
(1) Lymfsinus i lymfknutor, beläget alldeles under bindvävskapseln)
(2) Blodsinus i mjältens marginalzoner (gränsområdet mellan röd och vit mjältpulpa) hos vissa species)

Matrix (bl a benämning på tillväxtområden i naglar och hår. Jfr intercellularsubstans)

Meissners känselkropp (struktur i stratum papillare av dermis. Registrerar beröring)

Melanin (pigment i huden och hår. Förekommer också i ex ögat)

Melanocyt (pigmentbildande celltyp i epidermis. Se Cytokrin sekretion)

Melanosom (melaninhaltigt granulum i melanocyterna)

Melatonin (hormon från epifysen som bleker huden genom inverkan på melanocyterna)

Membrana elastica externa (elastiskt membran i artärer, beläget mellan tunica media och adventitia)

Membrana elastica interna (elastiskt membran i artärer och större arterioler, beläget mellan tunica intima och media. Kan också finnas i en del stora vener)

Merkelcell (Celltyp i stratum basale i epidermis; sensorisk funktion)

Merokrin svettkörtel (Den mest utbredda typen av svettkörtel; temperaturreglerande)

Montgomery's knottror (små upphöjda områden på areola mammae. Körtelmynningar)

Montgomery´s körtlar (talgkörtlar i areola mammae)

MSH (melanocytstimulerande hormon; stimulerar pigmentbildning i melanocyter)

Musculus arrector pili (glatt muskulatur i dermis som fäster i hårfollikeln: aktiveras vid kyla, rädsla mm)

Musculus trachealis (glatt muskulatur som sammanbinder trachealbroskens fria ändar)

Muskulär artär (vanligen små och medelstora artärer. Tunica media domineras av glatt muskulatur)

Muskulär venol (venöst blodkärl mellan postkapillär venol och vener)

Myocardium (det mellersta av hjärtats vägglager. Består av hjärtmuskulatur)

Myoepitelial cell (kontraktil cell i bröstkörtlar, svettkörtlar & spottkörtlar)

Märgsinus (lymfsinus i lymfknutans medulla)

Märgsträng (cellrik del av lymfknutans medulla)

N

Nodus lymphaticus (lymfknuta; lymfatisk vävnad inkopplad i lymfbanorna; Filtrerar lymfa och initierar immunsvar; bark & märg; afferenta & efferenta lymfkärl; Lymfsinus (marginalsinus, trabekelsinus, märgsinus); groddcentra)

O

Oesophagus (matstrupen)

P

Pacinis känselkropp (sensorisk struktur i huden; kallas även Vater-Pacinis känselkropp)

PALS(periarteriolär lymfocytskida. Del av vita pulpan i mjälten. Genom PALS går en centralartär)

Paracortex (djupa delen av lymfknutans bark; T-lymfocytrik; se HEV)

Passiv immunisering (stärkning av en individs immunförsvar genom tillförsel av färdigbildade antikroppar, ex sk gammaglobulin)

Penselartär (blodkrl som utgår från centralartären sedan den lämnat vita pulpan)

Plasmacell (antikroppsproducerande cell som utvecklas från B-lymfocyter)

Portasystem (portakretslopp; seriekopplade kapillärsystem, ex magtarmkanal - lever, hypothalamus - hypofys, och i njuren)

Postkapillär venol (första venösa kärtypen efter blodkapillärer. Består av endotel & bindväv & ev något lite glatt muskulatur; övergår i muskulär venol)

Pneumocyt (epitelcell i lungans alveoler; Typ I och II)

Prothymocyt (cell som vandrar från benmärg till thymus för att utvecklas till T-lymfocyt)

R

Ruffinis känselkropp (sensorisk struktur i dermis; registrerar sträckning av huden)

Röd pulpa (mjältvävnad som består av sinusoider och pulpsträngar. Mycket rikt på röda blodkroppar - därav namnet)

S

Sacculus alveolaris (sista delen av lungans gångsystem; utkläds helt av alveoler)

Sebaceous gland (talgkörtel; lipidproducerande körtel i huden, oftast i anslutning till hårfolliklar)

Septalcell (=alveolarcell typ II. Kubisk cell som producerar det ytspänningsnedsättande ämnet surfactant)

Sinus lactiferus (vidgning av ductus lactiferus nära mynningen på mamillen; har skiktat skivepitel)

Sinusoid (slags blodkapillär som är större och mer oregelbunden än vanliga kapillärer; ex vanliga i endokrina organ, benmärg, mjälte och lever)

Skidartär (kort kärl i mjälten hos vissa species. Omges av retikulära fibrer och makrofager)

Stratum basale (basalt lager kubiska celler i epidermis. Innehåller mitoser, melanocyter, Merkelceller & keratinocyter)

Stratum corneum (ytligt lager i epidermis; endast döda celler)

Stratum disjunctum (allra yttersta lagrer i epidermis med avstötning av cellrester)

Stratum germinativum (funktionell benämning på hudens stratum basale där tillväxten av epidermis sker)

Stratum granulosum (granulerat lager i epidermis med keratohyalingranula & Odlandkroppar)

Stratum lucidum (strukturlöst skikt i epidermis; dess existens förnekas av vissa hudexperter)

Stratum papillare (ytlig del av dermis med lucker bindväv)

Stratum reticulare (djup del av dermis med tät, oregelbunden bindväv)

Stratum spinosum (kraftigaste lagret i epidermis; cellerna förbundna via "taggar" (spines))

Subcutis (=hypodermis; underhud; fettväv)

Surfactant (ytspänningsnedsättande lipid i lungalveolerna)

Svettkörtel (sweat gland; sudoriferous gland; typer: merokrina (temperaturreglering) & apokrina (doftkörtelfunktion))

T

Talgkörtel (sebaceous gland; vanligen associerad med hårfollikel; "ensamma" talgkörtlar förekommer i läpparna, areola mammae, ögonlock, hörselgång mm)

TCR (T-cellsreceptorn - antigenreceptorn på T-lymfocyter))

Tela submucosa (bindvävslager under mukosan i ex oesophagus)

T-lymfocyt (en lymfocytkategori som medverkar till cellulär immunitet)

T-helpercell (slags T-lymfocyt; förekommer i typerna Th1 & Th2)

T-killercell (cytotoxisk T-cell)

Thymus (brässen;lymfatiskt organ innanför sternum. Lobulerat, bark-märg, Hassalls kroppar. Har normalt ej groddcentra)

Trabekel (bindvävsseptum i lymfknuta och mjälte)

Trabekelsinus (lymfsinus som följer trabekler i lymfknutor)

Trachea (luftstrupen) (väggen indelas i mukosa, submukosa, brosk-muskellager, adventitita)

Tunica adventitia (yttre väggskiktet i blodkärl, delar av magtarmkanalen mm)

Tunica intima (det inre väggskiktet i blodkärl; utgörs av endotel & bindväv)

Tunica media (det mellersta väggskiktet i artärer och vener; glatt muskulatur och i elastiska artärer också elastiska lameller)

Tunica mucosa (slemhinna; inre väggskikt i ex digestionskanalen)

Tunica muscularis (externa; yttre muskelskikt i magtarmkanalen. I oesophagus förekommer här såväl glatt som tvärstrimmig muskulatur)

V

Vater-Pacinis känselkropp (=Pacinis känselkropp; sensorisk struktur i dermis-subcutis; registrerar vibrationer)

Venol (tunnväggigt venöst kärl. Närmast efter kapillärer kommer postkapillära venoler, därefter muskulära venoler)

Vit pulpa (utspridda, lymfocytrika områden i mjälten. Består av follikel - som kan ha groddcentrum - och periarteriolär lymfocytskida (PALS). Genom vita pulpan går en arteriol som kallas centralartär)

Y

Yttre epitelial rotskida (epitelskikt i hårfollikeln. Kontinuerligt med stratum spinosum).

Ö

Öppen cirkulation (unikt system för mjälten, där kapillärer slutar utan förbindelse till venösa kärl utan blodet rinner rakt ut i vävnaden, den röda pulpan)

Sammanställd av Göran Sandberg.

 


Sidan uppdaterad av Göran Sandberg, 25 september 2006



Karolinska Institutet, Institutionen för Neurovetenskap, 171 77  Stockholm.