Manliga genitalia

De organ och strukturer som räknas till manliga genitalia är testiklar, bitestiklar, sädesledare, utsprutningskanaler, manslem, samt de accessoriska körtlarna sädesblåsa, blåshalskörtel och Cowpers körtel.
schematisk figur över manliga genitalia

Testikel (testis)

Testikeln är en spermiebildande körtel omgiven av en tjock bindvävskapsel (tunica albuginea) och skrotalhud. Bindvävsstråk (septula testis) från tunica albuginea delar in testikeln i lobuli testis. I lobuli finns de spermiebildande och -fortledande sädeskanalerna (tubuli seminiferi contortae).
testis - epididymis, figur testis, 5x

Sädeskanaler och spermiebildning

Varje lobulus i testikeln innehåller 1 - 4 sädeskanaler. Dessa kanalers vägg har ett sädesepitel med 4 - 8 lager med celler. Dessa celler är olika utvecklingsstadier av könsceller (spermatogonier, spermatocyter, spermatider & spermier) samt stödjeceller (Sertoliceller). De mer mogna formerna finns närmare kanalernas lumen. I bindväven utanför sädeskanalerna (interstitiellt) finns även Leydigceller.
testis, 40x

Olika stadier spermatogenesen (spermiebildningen):

  • SA, A-spermatogonium
    - stor, rund -> oval
    - kondenserat kromatin
  • SB, B-spermatogonium
    - finfördelat kromatin
  • S1, primär spermatocyt
    - fintrådigt kromatin
  • Spermatid
  • Spermatozoo, färdig spermie

    Accessoriska celler:
  • Sertolicell
    - i sädeskanalens epitel
    - nära basalmembranet
    - triangulär -> oval
    - tydlig nukleol
    - ger stöd, skydd och näring
    - bildar ABP (androgenbindande protein), som binder testosteron
  • Leydigcell
    - i bindväven (interstitiellt) mellan sädeskanaler
    - stor, basofil cell som ligger i grupper
    - Cytoplasma med stora kristaller (Reinke's) och fettdroppar
    - bildar testosteron

    Sädesepitelet i testis genomgår cykliska förändringar och har vid viss tidpunkt olika utseende i olika regioner.

    • Testikel och bitestikel - övergång

    Både testiklar och bitestiklar är ytterst omslutna av skrotalhud och testikeln dessutom av en bindvävskapsel (tunica albuginea) innanför. Spermier bildade i testikelns sädeskanaler leds via rete testis till ductuli efferentes.
    testis - epididymis, figur testis - epididymis adult, 5x

    Epididymis (bitestikel)

    testis - epididymis, figur epididymis, 5x
    Bitestikeln är ett komma-format organ över och bakom testikeln. Anatomiskt delas den in i huvud (caput), kropp (corpus) och svans (cauda). Organet har till funktion att transportera spermier. Ett surt sekret utsöndras för att minska spermiernas rörlighet. Denna rörelsehämning hävs sedan av det alkaliska prostatasekretet. Bitestikeln utgörs av en starkt vinklad, 6 m lång gång. Spermier producerade i testikeln transporteras hit genom ductuli efferentes, vidare till ductus epididymidis, för avlämnande till vas deferens.

    Generellt utseende:

  • Många gångar
  • Kan ofta se spermier i gångarnas lumen
    Ductuli efferentes:
  • Enradigt epitel
    - höga celler med kinocilier
    - låga celler utan kinocilier
    Ductus epididymis:
  • 2-radigt cylindriskt epitel med långa stereocilier

    • Vas deferens/ductus deferens (sädesledare)

    vas deferens, 5x Vas deferens transporterar producerade spermier från bitestikel med hjälp av ett kraftigt muskellager.

    Uppbyggnad:

  • Stjärnformat lumen, ofta med en del spermier
  • Tvåradigt cylindriskt epitel, stereocilier (långa mikrovilli) endast i början
  • Kraftigt 3-skiktat, spiralformat, muskellager:
    - inre längsgående
    - mittre cirkulärt (tydligast)
    - yttre längsgående

    • Vesicula seminalis (sädesblåsa)

    vesicula seminalis, 5x Sädesblåsan är en av de manliga genitaliernas accessoriska körtlar. Här utsöndras hälften av sädesvätskan (resterande del produceras av prostatakörtlarna). Det viskösa sekretet är svagt alkaliskt och innehåller bland annat fruktos och C-vitamin.

    Uppbyggnad:

  • Kraftigt veckad slemhinna (mycket karakteristiskt), ofta sekret i lumen. Här ses ibland även spermier, som hamnat här p.g.a. reflux
  • 2–3-radigt kubiskt-cylindriskt epitel, ibland med bruna lipofuscingranula
  • Glatt muskulatur i stromat

    • Prostata (blåshalskörtel)

    Prostata är en av de manliga genitaliernas accessoriska örtlar. Utseendemässigt finns risk för förväxling med bröstkörtel. Körtlarna i prostata utsöndrar ett svagt alkaliskt sekret som stimulerar spermiernas rörlighet. Sekretet kan förkalkas och bildar då prostatastenar (konkrement) i körtelgångarnas lumen.

    Uppbyggnad:

  • Körtelgångar med lumen som ibland innehåller konkrement
  • Kraftigt veckat körtelepitel
  • Epitelet är lågt enradigt – högt tvåradigt
  • Glatt muskulatur i stromat (karakteristiskt!)
  • Ibland finns urethra och ductuli ejaculatorii med i preparatet:
    - urethra med övergångsepitel
    - ductuli ejaculatorii med ett enkelt - tvåradigt epitel

    Prostatakörteln är uppdelad i 3 olika delar.
    • prostata, 5x prostata, 5x

    Penis (manslem)

    penis, figur Penis är den slutliga transportsträckan för såväl urin som spermier. De två dominerande strukturerna är corpora cavernosa och corpus spongiosum (svällkroppar). Ytterst finns tunn hud med en tunica albuginea innanför.

    Uppbyggnad:

  • Tunica albuginea
  • Corpora cavernosa
    - venösa hålrum
    - bindväv
    - glatt muskulatur
  • Corpus spongiosum
    - urethra med flerradigt eller flerskiktat cylindriskt epitel
    - Morgagnis lakuner (lacunae urethrales): inbuktningar av urethras slemhinnevägg
    - Littrés mukösa körtlar (glandulae urethrales): fortsättningen av Morgagnis lakuner, grenade slemproducerande tubulära körtlar

    Epitelet förändras successivt - se urethra!
    • penis - tunica albuginea, 5x penis - corpus cavernosum, 5x penis - corpus spongiosum, 5x
    tunica albugineacorpus cavernosumcorpus spongiosum

    Web master: Göran Sandberg.
    Detta dokument uppdaterades 13 februari 2002.
    Producerad av Gunilla Jacobsson Ekman, 2000-2001.