Innervation
De efferenta (motoriska) autonoma fibrerna innerverar blodkärl, hårfolliklar, arrector pili-muskulatur & svettkörtlar. Efferenta (motoriska) somatiska fibrer går till mimisk muskulatur. De afferenta (sensoriska) nervändsluten brukar indelas morfologiskt i känselkroppar respektive fria nervändslut. I epidermis finns fria nervändslut i stratum basale, spinosum och granulosum. Dessutom finns nerver i kontakt med Merkelceller i stratum basale. Känselkroppar
(Vater) Pacinis känselkroppar utgörs av stora (0.5-2 mm), lökformade strukturer i subcutis. Runt nervändslutet ligger flera lager av tunna lameller. Merkelceller ligger i grupper basalt i epidermis djupaste partier (mellan bindvävspapillerna) och har nära kontakt med nervändslut. Ruffinis känselkroppar är avlånga, nästan spolformade strukturer i dermis. De är uppbyggda av kollagena buntar som omges av ett slingrande nervändslut. Mukokutana känselkroppar påminner om Meissners känselkroppar men är enklare uppbyggda. De förekommer på glans penis/clitoridis, mamiller och läpparna. Dessa omges av Schwannceller som dock är föga eller inte alls myeliniserade. I epidermis finns dessa som tunna trådar mellan keratinocyterna. I dermis och subcutis ses de som fria förgrenade nervändar, nervstråk kring kärl, eller nervkomplex runt hårfolliklar. Sensoriskt har man ej helt kunnat koppla en specifik känselkvalitet till en särskild morfologisk nervändstruktur, men det verkar som om varje typ av känselkropp reagerar relativt specifikt:
Olika tryckreceptorer reagerar på kortvarigt resp långvarigt tryck, lätt respektive kraftigare tryck. Klinik Vid sjukdomen prurigo nodularis är innervationen i huden ökad. Copyright Olle Johansson & Göran Sandberg |