Glandula mammae
I lobuli har såväl körteländstycken (alveoler) som intralobulära gångar ett enkelt kubiskt-cylindriskt epitel och rikligt med myoepiteliala celler. Detta utseende kvarstår i gångsystemet till respektive huvudutförsgång (ductus lactiferus = mjölkgång) där en successiv övergång till 2-skiktat kubiskt epitel sker (med bibehållande av myoepiteliala celler). Någon cm från mynningarna på bröstvårtan (nipple) vidgas gångarna och bildar varsitt sinus lactiferus. Där - och fram till mynningen - blir epitelet ett skiktat skivepitel. Areola mammae (vårtgården) Detta hudområde har flera speciella egenskaper. Det har ökad pigmentering (speciellt efter första graviditeten), innehåller glatt muskulatur, har talgkörtlar ("Montgomerys körtlar") utan relation till hår, och apokrina svettkörtlar. Dessutom saknas här subkutant fett. Ytan på areola är knottrig beroende på mynningar från talgkörtlarna. Muskulaturens uppgift är att göra bröstvårtan styv och lättåtkomlig vid amningen. Mjölksekretion Bröstkörteln är sekretoriskt aktiv endast en period efter en förlossning. Körteländstyckena tillväxer och uppvisar tydliga aktivitetstecken (synliga sekretgranula mm). Det fett som ingår i mjölken utsöndras via apokrin sekretion. Proteinerna däremot utsöndras via merokrin sekretion. Bröstmjölk En lång amningsperiod skyddar mot infektioner och även mot cancer i lymfkörtlarna, minskar risken för allergi och påstås t o m förbättra barnets prestation i skolan (!). Den allra första mjölken kallas colostrum. Den är laxerande och speciellt rik på antikroppar och protein. Bröstmjölk innehåller också leukocyter från modern. De myoepiteliala cellerna kring körtlar och gångsystem stimuleras av hormonet oxytocin, som i sin tur utsöndras som svar på retning av bröstvårtan (mjölkejektionsreflex). Denna mekanism kan störas av oro och alkohol.
Copyright Göran Sandberg |