Översikt över en normal akut sårläkningsprocess

Sårläkningsprocessen kan förenklat betraktas som tre på varandra efterföljande faser som är väl koordinerade med varandra: inflammationsfas, proliferationsfas och mognadsfas. Dessa processer sker egentligen inte i diskret kronologisk ordning, utan smälter in i varandra utan klara gränser. Därför kan det vara något vilseledande att dela in sårläkningsprocessen i faser då allt är integrerat med varandra men jag väljer ändå att presentera sårläkningsprocessen på detta sätt för strukturens skull.

Klicka här för att se en bildserie på sårläkningsprocessen.


Inflammationsfasen

Direkt efter att såret har åstadkommits startar koagulationsprocessen. Trombocyterna och fibrinnätet bildar en plugg i såret, vilket stoppar blödningen, förbinder sårets kanter och underlättar migration av celler. Ett stort antal neutrofila granulocyter (även kallade neutrofiler) kommer sedan att ansamlas i sårskorpan dels genom att helt mekaniskt läcka ut ur de trasiga blodkärlen och dels genom att migrera dit via kemotaxis. Dessa neutrofilers antal når sin topp 24-48 h efter skadan och utgör då 50% av sårets celler, och deras funktion är främst att fagocytera främmande ämnen, men också utsöndra olika cytokiner som bl.a. bidrar till kemotaxis av leukocyter. Neutrofilerna är kortlivade och antalet avtar snabbt tre dygn efter skadan.

Efter neutrofilerna tar makrofagerna över i såret, dessa celler har differentierats ur monocyter i cirkulationen som genom kemotaxis har tagit sig till såret. Makrofagerna är som flest 3-5 dygn efter skadan och minskar sedan till normalantalet efter ytterligare 10 dagar. Deras funktion är att fortsätta fagocytera och utsöndra reaktiva syreradikaler, samt avsluta den inflammatoriska fasen. Makrofager spelar också en stor roll i regleringen av sårläkning genom sekretion av diverse cytokiner.


Proliferationsfasen

Något senare, från 5:e dygnet, ansamlas T-lymfocyter i såret, om än i färre antal, och når sin topp vid dag 7 och avtar igen 14 dagar efter skadan. Bland T-lymfocyternas två stora undergupper, CD4+ lymfocyter och CD8+ lymfocyter, dominerar CD4+ i antal. Även B-lymfocyter finns, dock försvinnande få jämfört med T-lymfocyterna. Lymfocyterna har en viktig reglerande funktion vid sårläkning.

Fibroblaster, som har differentierats ur närliggande mesenkymala celler, påträffas i signifikanta mängder i såret från dag 3 och toppar mängdmässigt vid dag 7. Denna ökning av antalet fibroblaster beror på migration och proliferation, båda styrda av cytokiner från först blodplättar, sedan makrofager och lymfocyter. Fibroblasterna har den stora uppgiften att syntetisera molekyler till extracellulärmatrix, framför allt kollagen men även fibronektin, hyaluronsyra samt glukosaminoglykaner. Kollagenet, som kan påträffas i såret redan dag 3, ökar i mängd snabbt till 3:e veckan för att sedan plana ut och öka långsamt i drygt 2 månader. Kollagenet orienteras i början på ett helt slumpmässigt sätt men kommer i efterhand att med korsbryggor ordna sig i fibrer som är orienterade så att de motverkar isärdragning av såret. Kollagenet utgör den största delen av sårets extracellulärmatrix, och ansvarar därmed för den mekaniska hållfastigheten i såret samt underlättar migrationen av andra celler. Hela denna process med proliferation av fibroblaster och kollagensyntes kallas fibroplasi. Utöver fibroblaster kommer epitelcellerna på sårkanterna att lossna från sitt basalmembran, förstoras och vandra in mot såret strax under skorpan för att täcka såret. Dessutom kommer ett stort antal angioblaster och endotelceller att vandra in och bilda nya blodkärl.

Hela denna sjok, med extracellulära matrix, fibroblaster och kärl kallas granulationsvävnad och karakteriserar proliferationsfasen.


Mognadsfasen

Alla celler som inte längre behövs efter sårläkningen kommer att genomgå apoptos, vaskulariseringen minskar och den extracellulära matrixen kommer att remoduleras och ökar i draghållfastighet. Sårkontraktion sker också till följd av fibroblaströrelser och omlagring i kollagen. Processen varar från första veckan upp till ett år. Ett ärr bildas.



Föregående: Introduktion  |   Startsidan  |   Nästa: Leukocyternas roll